Särskild begåvning hos barn
Om särskild begåvning
Det finns i litteratur och forskning ingen gemensam definition av vad särskild begåvning är. Detta beror bland annat på att olika länder har olika kulturell syn på vad begåvning innebär. Särskild begåvning är ingen diagnos. Inom Mensas Gifted Children Program (GCP) utgår vi från definitionen i Skolverkets stödmaterial, vilket innebär att det handlar om cirka fem procent av eleverna.
Det finns naturligtvis individuella skillnader inom gruppen, men det finns ändå gemensamma drag som är vanligare förekommande än i befolkningen i stort. Vissa särskilt begåvade barn uppvisar många av de vanligt förekommande kännetecknen på särskild begåvning, medan andra kanske bara uppvisar några. Det innebär alltså att kännetecken är bra för att få en bild av hur gruppen särskilt begåvade barn kan vara, men det innebär inte att ett särskilt begåvat barn måste visa alla kännetecken. Det är också viktigt att notera att frånvaron av dessa kännetecken inte utesluter att ett barn är särskilt begåvat.
En vanlig missuppfattning kring särskilt begåvade barn är att de alla är högpresterande i skolan. En del särskilt begåvade elever har höga betyg, trivs och lyckas bra i skolan, medan andra kan trivas och prestera sämre i skolans kontext. Det är inte ovanligt att dessa elever misstas för att ha svårigheter i form av någon diagnos.
De särskilt begåvade barnen har andra behov i skolan jämfört med andra barn. Därför är det viktigt att kunna identifiera dem för att de ska få rätt stöd för att kunna utvecklas så långt som möjligt. För att komma dit krävs att alla lärare har kunskap om särskild begåvning och om vilka kännetecken som är vanliga. Genom gemensamma diskussioner kan skolan identifiera vilka elever som är i behov av ytterligare ledning och stimulans. För att kunna få en fullständig bild av barnet och dess behov är det viktigt att ha en dialog med både barnet och föräldrarna.
Om testning
Innan man ger sig på att eventuellt genomföra intelligenstester behöver man fundera på vad testningen syftar till i det aktuella fallet. Varför gör ni ett intelligenstest? Vad vill ni att det ska leda till? Inom skolan kan det vara tillräckligt att göra en pedagogisk bedömning av barnets behov.
Mensa genomför övervakade test för personer över 18 år. Någon gång per år håller vi även ungdomstester för 14-18-åringar (från 18 år är det ordinarie test).
Om man som vårdnadshavare vill att ett intelligenstest genomförs på sitt barn behöver man vända sig privat till en psykolog mot en kostnad. Vi har inte test för yngre barn och rekommenderar inte specifika psykologer.
Det genomförs ofta intelligenstester i samband med utredningar kring t.ex. ADHD eller AST.
Kännetecken på särskild begåvning
Gifted Development Centers i USA har sedan 1970-talet arbetat med fler än 6 000 särskilt begåvade barn. Ingen uppvisar alla tecken i listan, men de flesta uppvisar många. De första 18 kännetecknen, och framför allt de första sex, har visat sig extra särskiljande.
1. Har lätt att lära
2. Har ett omfattande ordförråd
3. Har utmärkt minne
4. Mycket nyfiken
5. Tidig eller ivrig läsare
6. Har lätt för matematik
7. Har god koncentrationsförmåga (om intresserad)
8. Perfektionistisk
9. Uthållig i sina intressen
10. Föredrar äldre kamrater eller vuxna
11. Har en härlig humor
12. Är synnerligen kreativ
13. Lär sig självständigt
14. Tycker det är viktigt med rättvisa
15. Moget omdöme för sin ålder (ibland)
16. Är en skarpögd iakttagare
17. Har en livlig fantasi
18. Bra på pussel
19. Moraliskt känslig
20. Har mycket energi
21. Intensiv
22. Känslig (lättsårad)
23. Visar medkänsla
24. Resonerar bra (god tänkare)
25. Ifrågasätter ofta auktoriteter
26. Har en lång rad av olika intressen
Källa: Silverman, Linda Kreger (2016). Särskilt begåvade barn. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Fel diagnos?
Ytterligare ett problem som kan förekomma när info om begreppet inte är så känt, är att särskilt begåvade barn kan bli feldiagnosticerade med tillstånd de inte har. Det kan vara värt att poängtera:
- ”Särskild begåvning” är inte en diagnos
- Särskilt begåvade barn har inte diagnoser i högre grad än andra barn
- Brist på stimulans eller andra miljöproblem kan ge problem
Diagnoser förekommer, precis som hos andra barn, även hos särskilt begåvade barn – begåvningen kan då dölja en diagnos eller en diagnos kan dölja begåvningen. Detta kallas för 2E, Twice Exceptional, och nedan finns två exempel på svenska böcker i ämnet:
- Rehn, Pia (2021), När det enkla ändå blir svårt: särskilt begåvade elever med adhd och autism
- Eklund, Tove (2024), Särskild begåvning och twice-exceptionality
Vill du komma i kontakt med Gifted Children Program (GCP)?
Maila oss på gcp@mensa.se
Vanligt förekommande frågor med svar
Fråga: Hur tar jag reda på om mitt barn är särskilt begåvat?
Studier visar att föräldrar är väldigt bra på att bedöma om deras barn är särbegåvade eller inte om de får veta vad de ska titta efter. Ett center i USA har tagit fram ett antal frågor som hjälper föräldrar att få en indikation på om ett barn är särbegåvat. Du hittar testet hos Gifted Development center.
I övrigt är det upp till en psykolog att utifrån en begåvningsutredning avgöra ett barns begåvningsnivå. För barn i åldern 2-6 år kallas det för WPPSI, i åldern 7-16 kallas det för WISC, och från 16 år och uppåt kallas det för WAIS. Dessa utredningar och tester mäter mycket mer än vad ett ensamt IQ-test mäter. Har ditt barn fyllt 14 år kan ni boka ett test som utförs av Mensa Sverige.
Fråga: Mitt barn är särskilt begåvat, vad kan jag göra för att hjälpa hen?
Läs på om särskild begåvning och lär er så mycket ni kan. Det finns många böcker i ämnet och två att rekommendera i början är Mona Liljedahls bok från 2018 Särskilt begåvade elever och Linda K. Silvermans Särskilt begåvade barn. Den första är skriven för pedagoger och föräldrar i den svenska skolan och den andra är lite mer avancerad och mer för amerikanska förhållanden men den finns översatt till svenska och beskriver forskningen mer på djupet.
Det finns även flera webbsidor om särskild begåvning. Förutom Mensa Sveriges sida om GCP så är webbplatsen Särskilt begåvade barn också en bra start. Det finns också en hel del material på YouTube med inspelningar från olika föreläsningar som till exempel från Brainchild.
Besök även portalen som handlar om särskild begåvning. Ett ytterligare tips är att leta upp olika nätverk kring särskild begåvning, se nästa fråga.
Fråga: Finns det några nätverk kring särskild begåvning, antingen för mig som förälder eller direkt för mitt barn?
GCP har ett stort nätverk för föräldrar, i form av en Facebook-grupp. För att bli medlem behöver du svara på frågorna där kring varför du vill gå med. Innehållet är inte synligt för utomstående och där kan du komma i kontakt med andra familjer i liknande situationer, få tips och råd, höra om andra grupper och event, anordna egna träffar, etc.