Om särskild begåvning

Det finns i litteratur och forskning ingen gemensam definition av vad särskild begåvning är. Detta beror bland annat på att olika länder har olika kulturell syn på vad begåvning innebär. Särskild begåvning är ingen diagnos. Inom GCP utgår vi från definitionen i Skolverkets stödmaterial, vilket innebär att det handlar om de fem procenten av eleverna med högst IQ.

Fördelen med att använda IQ är att det är det mått på intelligens som nästan uteslutande används inom forskningen.

Det finns naturligtvis individuella skillnader inom gruppen, med det finns ändå gemensamma drag som är vanligare förekommande än i befolkningen i stort. Vissa särskilt begåvade barn uppvisar många av de vanligt förekommande kännetecknen på särskild begåvning, medan andra kanske bara uppvisar några. Det innebär alltså att kännetecken är bra för att få en bild av hur gruppen särskilt begåvade elever kan vara, men det innebär inte att en särskilt begåvad elev måste visa alla kännetecken. Det är också viktigt att notera att frånvaron av dessa kännetecken inte utesluter att en elev är särskilt begåvad.

En vanlig missuppfattning kring särskilt begåvade barn är att de alla är högpresterande i skolan. En del särskilt begåvade elever har höga betyg, trivs och lyckas bra i skolan, medan andra kan trivas och prestera sämre i skolans kontext. Det är inte ovanligt att dessa elever misstas för att ha svårigheter i form av någon diagnos.

De särskilt begåvade barnen har andra behov i skolan jämfört med andra barn. Därför är det viktigt att kunna identifiera dem för att de ska få rätt stöd för att kunna utvecklas så långt som möjligt. För att komma dit krävs att alla lärare har kunskap om särskild begåvning och om vilka kännetecken som är vanliga. Genom gemensamma diskussioner kan skolan identifiera vilka elever som är i behov av ytterligare ledning och stimulans. För att kunna få en fullständig bild av barnet och dess behov är det viktigt att ha en dialog med både barnet och föräldrarna.

Om testning

Innan man ger sig på att eventuellt genomföra intelligenstester behöver man fundera på vad testningen syftar till i det aktuella fallet. Varför gör ni ett intelligenstest? Vad vill ni att det ska leda till? Inom skolan kan det vara tillräckligt att göra en pedagogisk bedömning av elevens behov.

Mensa genomför övervakade test för personer över 18 år. Någon gång per år håller vi även ungdomstester för 14-17-åringar.  

Om man som vårdnadshavare vill att ett intelligenstest genomförs på sitt barn behöver man vända sig privat till en psykolog mot en kostnad. Vi har inte test för yngre barn och rekommenderar inte specifika psykologer. 

Det genomförs ofta intelligenstester i samband med utredningar kring t.ex. ADHD eller AST.

Att möta särskild begåvning i skolan

Som tidigare nämnt kan särskilt begåvade ha andra behov än andra barn. Därför är det viktigt att identifiera dem för att kunna ge dem rätt ledning och stimulans. I skolan upplever många särskilt begåvade att det är givande att få vara i ett socialt sammanhang och lärsituationer med andra särskilt begåvade. Det bidrar positivt både socialt och i undervisningssituationer.
De insatser i skolan som lyfts i litteraturen brukar benämnas “Pedagogens ABC”:

Acceleration – Inlärningen sker ofta mycket snabbare för särskilt begåvade barn och de behöver inte repetera materialet i lika hög grad som andra barn. Det kan göra att vissa barn kan behöva flytta upp en eller flera årskurser, antingen i något eller i alla ämnen. Testa barnets kunskapsnivå och anpassa materialet samt undervisningstakten därefter. Lämna det inte ensamt med materialet – särskilt begåvade barn behöver lika mycket stöd och undervisning som andra barn, men på sina villkor.

Berikning – Låt barnet studera saker som kanske faller utanför kursplanen eller som spänner tvärs över flera ämnen. Fokusera på stora, undersökande frågor som kan vara till nytta för andra. Ha extra/fördjupande material lätt tillgängligt i klassrummet.

Centrala personer – Det kan behövas någon inom skolan som fungerar som spindeln i nätet och kan stämma av hur det fungerar med eleven, vårdnadshavare och respektive lärare. För att få bättre möjlighet att utveckla sina tankar och intressen inom skolan men delvis utanför klassrummets ramar kan det vara bra om skolan kan bistå eleven med en vuxen person som kan lyssna på elevens funderingar. Mentorn behöver inte nödvändigtvis vara specialist i det eleven är intresserad av men behöver vara intresserad av elevens utveckling och kunna lyssna och uppmuntra på ett stödjande sätt. Mentorn kan också fungera som ämnesspecifik mentor om den har möjlighet att ge mer konkreta utmaningar inom elevens intresseområde.
Det kan också vara aktuellt med mentorer utanför elevens skola, till exempel från ett närliggande universitet eller högskola. I vissa fall kan Mensa GCP hjälpa till att hitta en lämplig mentor inom specifika områden.

Källa: Skolverkets stödmaterial

Möjliga problem, socialt och vid understimulans

Särskilt begåvade barn som inte blir upptäckta och inte får den stimulans och det stöd de behöver kan bli understimulerade, uttråkade och känna att ingen förstår dem. Det kan göra att dessa elever blir utåtagerande eller passiva. Det kan också leda till:

• Ojämn prestation kopplat till motivation
• Osäkerhet och lågt självförtroende, känner sig udda
• Tonar ner sin förmåga för att uppfattas som ”normal”
• Undviker nya aktiviteter och att vara del av en grupp
• Dåliga studievanor och slöhet
• Hemmasittare
• Kan bli utstött och ensam   
• Kan bli en negativ spiral då ensamhet innebär mindre social träning
• Depressiv hållning till livet 

Källa:
Persson, Roland S (2010). Experiences of intellectually gifted students in an egalitarian and inclusive educational system [Elektronisk resurs]
A survey study. Journal for the Education of the Gifted. 33:4, 536-569
Erfarenheter från e-post och samtal med vårdnadshavare via GCP

Fråga: Hur tar jag reda på om mitt barn är särskilt begåvat?

Studier visar att föräldrar är väldigt bra på att bedöma om deras barn är särbegåvade eller inte om de får veta vad de ska titta efter. Ett center i USA har tagit fram ett antal frågor som hjälper föräldrar att få en indikation på om ett barn är särbegåvat. Du hittar testet hos Gifted Development center.

I övrigt är det upp till en psykolog att utifrån en begåvningsutredning avgöra ett barns begåvningsnivå. För barn i åldern 2-6 år kallas det för WPPSI, i åldern 7-16 kallas det för WISC, och från 16 år och uppåt kallas det för WAIS. Dessa utredningar och tester mäter mycket mer än vad ett ensamt IQ-test mäter. Har ditt barn fyllt 14 år kan ni boka ett test som utförs av Mensa Sverige. Läs mer om ungdomstestning inom Mensa Sverige här.

Fråga: Mitt barn är särskilt begåvat, vad kan jag göra för att hjälpa hen?

Läs på om särskild begåvning och lär er så mycket ni kan. Det finns många böcker i ämnet och två att rekommendera i början är Mona Liljedahls bok från 2018 Särskilt begåvade elever och Linda K. Silvermans Särskilt begåvade barn. Den första är skriven för pedagoger och föräldrar i den svenska skolan och den andra är lite mer avancerad och mer för amerikanska förhållanden men den finns översatt till svenska och beskriver forskningen mer på djupet. Det finns även flera webbsidor om särskild begåvning. Förutom Mensa Sveriges sida om GCP så är webbplatsen Särskilt begåvade barn också en bra start. Det finns också en hel del material på YouTube med inspelningar från olika föreläsningar som till exempel från Brainchild. Besök även portalen som handlar om särskild begåvning. Ett ytterligare tips är att leta upp olika nätverk kring särskild begåvning, se nästa fråga.

Fråga: Finns det några nätverk kring särskild begåvning, antingen för mig som förälder eller direkt för mitt barn?

GCP har ett stort nätverk för föräldrar, i form av en Facebook-grupp. För att bli medlem behöver du svara på frågorna där kring varför du vill gå med. Innehållet är inte synligt för utomstående och där kan du komma i kontakt med andra familjer i liknande situationer, få tips och råd, höra om andra grupper och event, anordna egna träffar, etc.

Fråga: Jaha, för mig som arbetar inom skola då, finns det ett nätverk för oss?

Ja. Mensa GCP har även ett pedagognätverk. Svara gärna på frågan du ställs så kan vi smidigare acceptera dig.

Fråga: Jag arbetar för en skola och vi skulle vilja ha en föreläsning av er. När kan ni komma?

Skicka oss ett mejl på gcp@mensa.se och kom med förslag på tider/dagar som skulle passa er. Skriv var skolan ligger och vad den heter!